En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

fredag 6 januari 2012

Min son Hedenhös

Vi var i Eskilstuna djurpark och det knallade omkring påfåglar lite här och där.
Plötsligt kommer en gående emot oss för att stanna bara ett par meter framför.
Sonen Hedenhös, då tre och ett halvt år spänner ögonen i fågeln som börjar strutta runt framför oss.
Flera människor kommer och ställer sig för att beundra djuret.
När tuppen anser att en tillräckligt stor beundrarskara samlats sträcker han på sig och fäller ut stjärtfjädrarna.
Alla drar efter andan och det hörs:
- ahhh och - åhhhh... lite överallt.
Men från ett håll hörs en tydlig och klar barnstämma:
- WOW!!! Mamma, mamma!!! Går den att äta?!! Gör den det, gör den???!!

12 kommentarer:

  1. Som Carl Einar Häckner sa i en av sina revyer:
    -"Man kan bita huvet av allt som flyger"...

    Hahaa...go son!!!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Haha, ja, har du tagit reda på om det äts påfågel?
    I spanien är det ju vanligt med svan enligt en väninna till mig.

    SvaraRadera
  3. Jag antar att den förstående modern i det läget tog med sin stackars utsvultne son och köpte en påfågel som sedan tillagades...;)
    Härlig kommentar från den lille sköningen!

    SvaraRadera
  4. Det gör det väl? Fågel som fågel, liksom... Kan tänka hur du kände dig där :D

    SvaraRadera
  5. Ha-ha. Låter som att han var hungrig.

    SvaraRadera
  6. Hahaha, var det samma son som pratade lite för högt i kyrkan? ;)

    SvaraRadera
  7. Roligt barn! Man kan få höra allt möjligt av dom!!

    SvaraRadera
  8. Jag vidhåller vad jag sagt så mååååånga gånger. Han ääääger den där sonen

    SvaraRadera
  9. Hahaha :)) Tänk vad barn kan tänka på. Som barn som växte på landet hade vi en stor gård med olika djur som vi skötte på rasterna. Vi hade också påfåglar och andra fina häns och fåglar. Den som var duktigast fick gå in i buren och plocka de fina fjädrar som låg på marken. Det var för ca 40 år sen :)

    SvaraRadera