En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

tisdag 26 april 2011

Talet jag skrev som Ninna Grefbäck läste

Jag är ett enskilt fall, ett av dom som det talades om gång på gång. Som det talades lite nedlåtande om, som om vi inte fanns och som om vi fanns, så var vi iaf så få att vi inte förtjänade varken uppmärksamhet eller upprättelse.




Varje gång känndes det som om man petat på mej med en glödande pinne. Jag skulle av det kunna ha blivit utbränd, deprimerad och självmordsbenägen som så många andra utförsäkrade.
Men som tur är för mej så blir jag inte det, i stället för att bryta ihop och och gå in i det svarta ser jag rött av ilska och blir övertygad om att det måste gå att ändra!


Jag är inte bara utförsäkrad utan jag är nollad också.
Det innebär att fastän att jag har läkarintyg och skulle kunna bli sjukskriven får jag inga pengar, jag har ju sjukpenningsgrundande inkomst noll!
Detta i sin tur betyder att jag är hänvisad till kommunens socialkontor för att söka försörjningsstöd. Men att få hjälp därifrån innebär att man inte längre får äga.
Med vilken rätt ska det tas ifrån mej mitt ägande?? Hur kan det komma sig att jag inte längre har rätt att äga mitt hus och min bil??
Jag har i hela mitt liv ärligt jobbat ihop till dessa.


Ett sparande hade jag också som naturligtvis har gått åt för länge sedan. Sparandet är slut, fonderna sålda och snart kan du köpa mitt hus och min bil till bra pris vid snabb affär. När jag förlorade min arbetsförmåga förlorade jag också min rätt att äga det jag under mitt liv skaffat mej!


Jag har under 15 år långsamt bara blivit sämre och sämre, jag har gått till läkare som skriver ut kassvis med värktabletter och ger mig rådet att acceptera att mitt yrkesverksamma liv är över och samtidigt tycker att jag ska äta psykofarmaka. Jag vägrar!! Samtidigt jagas man av FK med nya utredningar och sänkningar av ersättningsnivåer.


Jag har gått igenom så mycket för att jobba mig upp på banan igen, alla behandlingar och operationer, alla biverkningar och komplikationer, all smärta och rädsla, alla kronor det har kostat mej och mina närmaste!
Allt har jag gjort för att kunna få tillbaka både arbetsliv och socialt liv.
Jag har provat alla vägar, jag har kämpat med alla som skulle kunna ha hjälpt mej. Jag har träffat alla möjliga sorters människor på vägen, även sådana som velat men inte kunnat hjälpa.


10 mars i år genomfördes en steloperation av ryggen som jag själv betalar 140.000:- för.
De pengarna måste jag betala själv eftersom den läkare som skulle kunnat skriva remissen inte anser att jag skulle bli hjälpt av en steloperation. Han har iofs aldrig träffat mig.Min syster belånar sitt hus med 140.000:- så att vi kan köpa operationen så nu har jag till sommaren på mej att läka, träna och rehabilitera mej samt skaffa jobb. Annars måste jag sälja mitt hus för då har jag ingen rätt att få socialbidrag längre.


Vi enskilda fall är nu så många att vi inte längre passar i kostymen "enskilda" och det verkar ha gått fram. De ansvariga för systemet nämner inte längre i debatten de "enskilda fallen" utan uttrycket används nu när vi vill beskriva det antal människor som kan bli hjälpta av de förändringarna i sjukförsäkringssystemet som finns på förslag.
Så vi har redan åstadkommit en förändring av terminologin i debatten och vi har väckt opinion!
Vi måste ha en sjukförsäkring där friskskrivning inte görs utifrån tidsgränser, där arbetsförmågan bedöms av läkare och där tjänstemännens uppgift blir att pröva den förmågan mot en befintlig arbetsmarknad, inte en fiktiv arbetsmarknad!!
Stoppa utförsäkringarna omedelbart och låt inga sjuka behöva leva på försörjningsstöd från kommunen utan låt oss få tillbaka vår sjukersättning som vi har rätt till!
Se dej omkring, alla du ser påverkas av sjukförsäkringssystemet, du själv också.
Om du är sjuk och har varit det länge då vet du redan, men om du är frisk kanske du inte har trott på hur illa det är?


Jag trodde aldrig att jag skulle hamna här!!
Det här är viktigt att alla friska, starka och oskadade förstår om oss långtidssjukskrivna
De flesta av oss har varit som ni - vem som helst av er kan bli som oss!
Tack för alla som kommit för att visa att ni är av åsikten att vi ska ha ett tryggt sjukförsäkringssystem, tack för visad medmänsklighet, för ert stöd och ert engagemang!

6 kommentarer:

  1. fantastiskt välformulerat och gripande!
    Bra Lippe, riktigt bra!

    SvaraRadera
  2. Mycket bra skrivet. =)

    SvaraRadera
  3. Riktigt bra skrivet Lippe! Du är grym, beundrar dej!
    Kramar!

    SvaraRadera
  4. Så bra skrivet.
    Så fick du med det viktiga, det kan hända vem som helst och alla är berörda.
    Hoppas det blir nån ändring snart på det här så folk kan få läka ifred.
    Kram

    SvaraRadera