Han har det där som verkar vara standard hos de gamla, att han blir bestulen. Jag plockar fram och visar att det finns och han får hjälpa till att lägga tillbaka. Men: syns inte - finns inte och då är det stulet igen.
Sängen hade "de" tagit oxå.
- Men du har ju sängen här, säger jag och pekar på sängen.
- Ja, den ja..
- Det är ju din säng, kolla, där är ju den där blomman som är på din säng.
- Ja nu ja, de har ju lämnat tillbaka den!
Han grunnar en stund och så säger han:
- Jag tycker inte om att de kör runt med min säng!! Titta så mycket smuts och vägsalt det hänger under!!
- Va???
- Ja, ser du inte vägsaltet, det är ju precis prickigt!!! Nu börjar han bli irriterad och lite arg.
- Pappa, säger jag och lutar mej emot honom så att han måste se mej i ögonen, du menar väl inte att du tror att de har varit ute och raceat med din säng på E4?? Hur tror du det skulle sett ut?? Jag håller kvar hans blick och jag ser att irritationen lägger sig och leendet kommer i stället. Sedan kommer gapskrattet:
- Näe, vilka jävla idioter!! Näe, det gjorde de inte!!
Och så skrattar vi gott åt bilden av pappas sängtjuvar på E4:an.
Jag märker att jag kan få kontakt med honom emellanåt, jag kan hitta humorn hos honom, vi har samma lite torra, sjuka humor som kan få andra att bli som kattarslen i mun. Det är det jag måste söka efter när jag är hos honom.
Jag märker att när han blir arg och irriterad kan jag om jag tar en stark ögonkontakt med honom få honom att landa, om jag håller kvar blicken kan jag ibland få ett leende men ibland ser jag hur ledsen han är, hur tårarna står i ögonen på honom och jag säger:
- Det blir bra pappa, vi finns här!
Men jag har inte en jävla susning.....i bland får jag ingen kontakt.
Så otroligt bra du skriver om din pappa. Du fängslar mig verkligen. Härligt att ni har era stunder när ni hittar varandra genom humorn. En säng på E4:an...oslagbart!!!
SvaraRaderaåhhh..vännen...försök ta vara på de små ljusglimtarna och locka honom att plocka fram dem så länge det bara går.
SvaraRaderaVarm, varm och megastor kram till dig just nu...
Love/caja
Jag är glad att ni ha lite humor kvar mellan varven, kommer ihåg bra saker.. :-) Kram vännen!
SvaraRaderaSå fin relation ni verkar ha, det är inte lätt att bli gammal. Ibland när jag pratar med min svärmor som kan vara ganska förvirrad emellanåt, kan jag tycka att det är bäst att bara hålla med, hon blir så orolig och ännu mera förvirrad annars.
SvaraRaderaHumorn är bra! Var glad för de gånger du får honom att skratta! fast det egentligen inte alls var roligt, kunde jag inte låta bli att skratta åt ert E4 race. Har en i bekantskapskretsen som blev dement vid 56. Nu är han drygt 60 och helt borta, så vi har ju sett en del de här åren!
SvaraRaderaKram till dig!
Det är lite skrämmande vad konstiga saker dem kan för sig efter en hjärnblödning. Man blir lite fundersam över hur hjärnan fungerar egentligen.
SvaraRaderaHåll kvar honom med din blickk så länge det bara går.
SvaraRaderaMin pappa blev också helt märklig mot slutet, mindes det som var urgammalt, glömde det som var yngre än femton år tillbaka i tiden.
Tragiskt när en älskad människa personlighetsförändras, även om det är ack så vanligt!
Kram
Sorgligt när de vid står närmast blir dåliga, är själv livrädd hur det kommer bli den dagen min mamma eller pappa blir gamla.. Kram och sköt om dig och dina nära
SvaraRaderaLånar din text angående påskupproret, hoppas det är okey?
SvaraRaderaSom sagt, ta vara på - och kom ihåg - de bra stunderna och ögonblicken!! Ibland är det inte mycket mer vi kan göra...
SvaraRaderajag glömde säga till dig att be dom kolla så han inte har en urinvägsinflammation - det kan göra en gammal människa mycket snurrig! Kram
SvaraRadera