Inte personligt

Jag brukar säga att jag ser på det här med ryggeländet som ett projekt. Jag släpar omkring på en rygg som inte är jag utan ett arbete jag ska göra, en sak att fixa.
Jag gör en problemanalys och söker lösningar och sedan sätt att komma åt lösningarna. Vem kan hjälpa mig? 
Vem både kan och vill hjälpa mig? 
Det är de problemen jag måste börja med. Under tiden kan jag inte göra annat än äta rätt mat och piller, träna det ynkliga lilla jag klarar och hoppas på att det räcker så länge. Och göra planer.
Det är inte mig det är fel på - det är ryggen, ryggen är inte jag, jag vägrar bli min rygg så länge det går.
Det här synsättet är provocerande för många.
- Du måste acceptera, säger de.
- Jag måste ingenting, svarar jag.
Den dag jag provat allt och inte längre har några oprövade lösningar kvar, när de specialister jag får träffa och litar på säger att jag är vid vägs ände, då kan jag acceptera. Då ska jag skaffa andra planer och andra mål men nu, nu har jag samma planer och mål och köper inte att jag måste acceptera.
Jag varken lever ett krig eller en strid som de som accepterat brukar påpeka, jag bara söker lösningar på ett problem.
Jag är inte min rygg - jag tar det inte personligt, även om jag blir heligt förbannad ibland. Läste en sak på FB idag som faktiskt beskriver riktigt bra hur jag känner och tänker.

Att vara sjuk är som att ha ett företag 
Du måste ha framtidsvisioner 
Du måste tro på dig själv 
Du måste vara i den förvissningen att du kommer att föra ditt företag framåt 
Du måste ta hjälp av andra sponsorer (läs läkare och apotek, psykoterapeuter) för att få hjälp och leda dig framåt 
Du måste ha en image och verkligen älska dig själv, ditt företag för att lyckas gå framåt så att andra verkligen ser dig och hjälper dig Du måste tro på dig själv och dina projekt (läs dig själv) annars gör ingen annan det heller 
Du måste veta vad du ska omge dig för hjälpmedel (läs medicin o sjukhjälpmedel) för att du ska sköta ditt företag på bästa sätt 
Du måste tro på framtiden för det företag (läs din kropp) 
Du måste kunna delegera ut arbetsuppgifter till dina medarbetare (läs din familj) 
Alla i ditt företag måste tro på din förmåga att lyckas (läs läka dig) och arbeta i samma riktning 
Tro på dig själv och ditt företag (din kropp) 
©Ulla Holgersson

I morgon så här dags ligger jag och funderar på vad min favoritsponsor (Dr Mario i Strängnäs) har för tankar om mitt företags framtid.
Kommer han att vilja satsa på mig?