En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

tisdag 14 maj 2013

Vilken jobbig jävel!!

Undrar hur många gånger folk tänkt det om mig? 
Och mest har det väl varit vårdpersonal och läkare, ortopeder, kirurger och andra inom sjukvården. Kan hon inte bara ge sig?
Lättast att ha att göra med är de patienter som blir bra och återgår till arbete inom en kort tid. Som inte krånglar med att fortsätta ha problem och som dessutom inte ger upp! Som fortsätter att sparka och stampa för att få vidare behandling, som söker sig vidare till andra kliniker och genom det förfarandet misstroendeförklarar landstingets vård, sådan fräckhet från dessa jobbiga jäklar.
Om de åtminstone hade vett att ge upp. Att lära sig omfamna sin smärta och acceptera... (fast hur går det ihop med arbetslinjen?)

Naturligtvis så är det ryggskadade som ligger mig närmast och de jag har mest kontakt med. Människor med ryggar som gått sönder, kotor som är trasiga, diskar som försvunnit, brustna, skadade nerver som bildat härvor. Operationer som inte funkat som det var tänkt. Människor med ryggskador som gett funktionsbortfall. Det kanske inte låter så farligt...funktionsbortfall...
Det kan betyda att du inte kan kissa och måste lära dig att själv stoppa upp ett rör i urinröret för att tömma dig, flera gånger om dagen och ja, det gör ont och är dessutom inte lätt när man har så ont i ryggen.
Minst tre gånger per dygn ska man själv trä upp ett rör och det gör för det mesta ont....riktigt ont.

Det kan också betyda att du inte kan hålla urinen utan att det rinner lite som det vill.
Det kan också betyda att du inte kan bajsa - eller att du inte kan hålla.

Du kan drabbas av känselbortfall, allt ifrån att du inte känner foten eller underlivet eller ett eller bägge benen.
Lägg till det här också stora smärtor. Smärtor som inte går att ta kontroll över, som morfinet inte biter på....

Till sist åker man in akut och får morfinsprutor och skickas sedan hem - och åker in - och skickas hem - och åker in - och skickas hem - och åker in - och skickas hem - och åker in - och skickas hem - och åker in........ jobbigt att läsa? Prova att göra resorna.

Och läkaren du träffar kan inte hjälpa dig och vill inte remittera dig vidare och vill inte skriva ut mera morfin för du kan bli beroende? Utan i stället får du prova nya mediciner som du får fruktansvärda biverkningar av men måste prova i tre månader - för det måste man för att se om du inte kan vänja dig...och så kan du inte det....då provar vi en ny! För remiss till den där specialisten får du inte, en del får, det beror på vilken läkare du har och hur han skriver remissen och vilket landsting du tillhör.

Jag har kontakt med flera ryggskadade som vården gett upp på, landstingets vård och de vill inte skriva remisser. Varför!!?
I morgon åker en vän jag har på en helvetesresa. Låt oss kalla vännen för Kim. 
Kim har åkt ut och in på sjukhus länge och det är inte så länge sedan K hölls nersövd på grund av sina svåra smärtor. 
Nu ska resas, långt och länge, för att skaffa specialistvård, ja skaffa, inte få. 
K får inga remisser och det innebär att man får ingen hjälp till resan, varken ekonomisk eller praktisk. Den här vännen skulle haft liggande transport hela vägen och inte behövt resa på det här sättet och dessutom behöva betala själv.
Här är Kims resplan:

Okej, imorgon kvart i tio börjar resan, 
resan till strängnäs ryggklinik och därefter dan därpå annan klinik i sthlm. 
Jag är löjligt nervös, över massa! Säkerhetskontrollerna och ryggmärgsstimulator, funkar inte ihop. Jag HATAR o flyga. Jag är ensam med kryckor o bagage. Har en låååång dag, 
9,45 taxi t landvetter, 
12,00 flyg, 
13,00 arlanda, 
13,45 arlandaexpressen till centralstation, byta t tåg till strängnäs 14,44, framme 
15,32 där möter taxi upp o tar mig till LÖT för doktorstid kl 16,00. PUH, 
17,30 kommer taxin o hämtar o kör till strängnäs, 
18,26 går tåget o 19,19 framme i sthlm, där jag ska smidigaste medlet till Odenplan där hotellet är. Dit kommer min bror senare, för lite middagssällskap! Dagen därpå är såå mkt lättare, bara till en annan klinik, ut till arlanda o sen flyg hem, o taxi hem.. Hemma runt 23! 
Ja jo jag är redan rätt nojjig o va på vift ensam med morfinskalle! 
O smärtan från hell! Så tänk gärna på mig imorgon o torsdag o hoppas på att nån av dem vågar det den första kliniken inte gör! Nämligen laga mig!

Och det här är en vän med så svåra smärtor att de var tvungna att söva ner för att undvika att hela kroppen skulle kollapsa! Kim ska inte bara göra resan utan organisera och betala den också.
Skäms ni som bestämt det och utsatt min vän för det här för det här är inte heller en sådan som ger upp, utan är besvärlig som satan och ger sig inte.
Och det finns flera jag skulle kunna skriva om, som har liv som friska människor inte kan föreställa sig och antagligen inte ens skulle orka läsa om.

8 kommentarer:

  1. Sverige 2013.....fyfan.....h*n gör det bra och är en riktig kämpe, orolig .....att h*ns kropp kommer ta onödigt med stryk, djur blir baske mig (oftast då)betydligt bättre behandlade.

    SvaraRadera
  2. Jadu...det är heeeelt galet! "tur" att vi har varandra iaf även om jag givetvis önskade att ingen skulle behöva leva såhär! Kram

    SvaraRadera
  3. Men åhhh!!! Det är inte klokt att det får vara så!

    SvaraRadera
  4. Jag är så himla glad, stolt och tacksam över att det finns människor som inte ger upp, som är "jobbiga jävlar" och för att du finns Lippe som kan sätta detta på pränt på ett bra sätt. Det är människor som ni som gör att vi andra också orkar vara "jobbiga jävlar" och inte ge upp. Tack för det <3
    Sen tycker jag att det är bedrövligt att dagens "välfärds Sverige" fungerar så dåligt som det gör. Det är så hemskt att människor ska behöva lida helt i onödan och behöva stånga sig blodig för att få den hjälp de är berättigade till. Dagens sjukvård följer inte ens lagstiftningen :/
    Fortsätt var en pain in the ass så länge du behöver och tills du får den hjälp du har rätt till, mitt stöd har du alla dagar. Jag hoppas även att den vän du beskriver får den hjälp h*n behöver.
    Kram från Ankan (som också är en jobbig jävel)

    SvaraRadera
  5. Det finns stunder, som nu, som man skulle vilja vara politiker....

    SvaraRadera