Allt ifrån vilka solosånger som ska framföras i gudstjänsten till att komma ihåg att köpa servetter och suketter.
I dag är pappas annons inne i tidningen och det känns som om det är ännu en knuff i riktningen mot att förstå att han faktiskt inte finns längre.
Det kommer över mig ibland, att det är på riktigt. Ofta på morgonen när jag vaknar eller när jag är helt upptagen av något, rätt som det är så bara kommer det. Och så nu när jag skriver om det förstås.
Men man har många fina minnen och folk har också det och de delar gärna med sig av det. Mest är det lite roliga minnen fulla med rackartyg men också om hur han alltid månade om att folk skulle ha det bra och bli rättvist behandlade. Hur han alltid månat om oss i sin familj och även nära vänner och släkt. Han var noga med att saker skulle gå rätt till, att resultatet skulle bli gott och han såg till att det blev så också.
Flitig så länge krafterna räckte
i arbetsglädje Du levde ditt liv.
Naturen Du älskat sedanbarndomens dagar
och vandrat du har genom blommande hagar.
Bland rådjur, älgar och fåglars sång
vandrat du har så mången gång
För dig var skogen det vackraste som fanns
Nu finns Du någon annan stans
Där vinden viskar Dig evig ro
Minnena är en fin tröst! Efter 11 år kan jag fortfarande vilja fråga pappa om något, eller berätta något, men så minns jag att det inte går...
SvaraRaderaKram på dig!
Åh,känner med dig. Minnena kan man bevara för evigt. Kram ♥
SvaraRaderaJättefin dikt! Det är alltid skönt att veta det att minnena kan aldrig någon ta ifrån en. Kram
SvaraRaderaFin dikt! Beklagar sorgen.
SvaraRaderaKramar Elle
jag beklagar sorgen Lippe...det är tufft när de försvinner...stor stor styrkekram till dig och de dina/caja
SvaraRaderaTänker på dig!
SvaraRaderaHar mitt framför mig men kan inte veta hur jag kommer att reagera den dagen mamma inte finns längre, det visar sig!
Kram
Visst var det han som matade skatorna med gröt på morgonen? :)
SvaraRadera