En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

söndag 30 oktober 2011

En gubbe vid fotändan!

Vaknade tidigt imorse av att det står någon vid fotänden av sängen. Ni vet så där skräckfilmsmässigt.

En mörk gestalt som lutar in över sängen.
Jag känner hur jag stelnar till och börjar planera försvar. Jag har kryckorna stående vid sängen och jag ger mig inte utan motstånd.
Pulsen hamrar och andningen stannar, jag ska kämpa till sista bloddroppen, skräck, ilska och beslutsamhet.
Först rädd så man håller på att dö och sedan, efter att han frågat:
- Sover du??? blir man arg så pulsen ökar ännu en grad!
Har stor lust att sno tillbaka nyckeln från min far.
Pulsen har inte lagt sig till normalt ännu.
Men man ska väl vara glad att gubben kan komma och hälsa på fortfarande.....

17 kommentarer:

  1. Men man måste inte vara glad för det just där och då! då FÅR man tänka gubbj-el

    SvaraRadera
  2. Ja fy vad rädd man skulle bli! Han kanske visste att det är Halloween i morgon !)
    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag hade blivit skiträdd, men som du säger, kul att han hälsar på!

    SvaraRadera
  4. Bra sätt att vakna på, då blir man pigg på direkten!

    SvaraRadera
  5. Jag hade tagit emot all rädsla i världen för att se min pappa stå vid fotändan av min säng...

    SvaraRadera
  6. Svar: Jag fattade det... egentligen :))

    SvaraRadera
  7. Kul med Pappa-besök, men det var ju ett jäkla sätt att skrämmas så...Haha! Tror han tyckte det var jätteroligt... ;)
    Men du drog väl inte till honom med kryckan!?!??

    Men hallå...vaddå kryckan??? Är det så illa med Din rygg fortfarande? Blev det inte bra efter operationen?
    Nu har jag nog inte hängt med... Hoppas verkligen att det inte blivit till det sämre för dej!?

    Huh...jag ska själv till Strängnär i MORGON på mitt första besök. Till Mario ...jisses, tänker bara på honom som en liten Gubbe med mustach, röd keps och blå snickarbyxor...Hoppas jag har fel..*asgarv*

    Men du...kryckan...?

    Kram påre!
    Jenny

    SvaraRadera
  8. Vadå effektiv väckarklocka!

    SvaraRadera
  9. Du vaknade ju ordentligt i alla fall!
    Du bjöd väl på frukost?

    SvaraRadera
  10. Vilken tur att du insåg vem det var innan du gick till anfall!!

    SvaraRadera
  11. Å fi fanken! Tänk om du hade spontanknockat honom med kryckan! Å andra sidan kanske han hade lärt sig att knacka så.. :) *kram*

    SvaraRadera
  12. jag hade nog klippt till honom med kryckorna av bara farten

    SvaraRadera
  13. Sätt en pingla på sovrumsdörren!?

    SvaraRadera
  14. Haha! Trevlig pappa du har! :)
    Kram!

    SvaraRadera