Rehabiliteringsvecka på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs

När man kliver in på kliniken känner dom igen en!

- Hej, välkommen tillbaka!

- Hej, hur mår du?

- Hej, vad kul att se dej igen!
Bara det gör att det känns så himla bra!

Det första jag fick göra var att ta nya röntgenbilder som jag själv tycker ser himla bra ut! Visst ser det tätare ut på högra bilden?! Visst!!??
 

7 juni 2011

  

15 mars 2011





                                                  Sedan var det samtal med  sjukgymnasten där vi pratade om hur det gått och hur jag mår, mina svagheter och mina styrkor.

Hon gick även igenom mina förväntningar, vad jag hade för mål och motivation.

Sedan gjorde hon en undersökning där hon tryckte, klämde och kollade rörlighet.

Jag fick rum nummer 8 som efter ommöblering blev stort och luftigt och riktigt hemma.

Efter att jag flyttat runt lite...

Skaplig utsikt!!!!

Efter det hade vi en information om smärta och träning.
Att motivation och tankar är viktiga.
På väggen satt den här tavlan:

Sedan hade vi ett veckoschema med återkommande aktiviteter.
Under alla aktiviteter ska man tänka på att hålla grundspänningen!!!

Vi hade BK:
Basal kroppskännedom, lära oss att känna kropppen, att kunna styra anspänning och avslappning. Att hitta sin mittlinje och att stanna i den och ha en aktiv kroppshållning. Inte hänga i ligamenten!
Andningsteknik, att känna att andningen tar plats på olika ställen i överkroppen. Enkla rörelser som ska göras på ett medvetet sätt.

Bassäng.
34 grader varmt vatten som vi gör vattengympa i. Många tuffa rörelser som är det utan att man fattar det. När man sedan går upp och kroppen väger ett halvt ton fattar man vad man har att släpa på egentligen. Sista aktiviteten var alltid något som vi fick puls av och sedan var det avslappning. Så skööönt, jag blev tårögd varje gång! Men vet ni att stelopererade inte kan simma bröstsim!? Eller ofta inte iaf. Träffade en tjej däruppe som är simmerska och inte ens hon kunde, utan hon simmar bara ryggsim. Om jag kan simma bröstsim? Jajjemän!! Men inte så länge och inte på vanligt vis. Crawla går däremot bra.

Stavgång.
Vi fick lära oss lite mer teknik för stavgång och lite tips för hur man kan träna genom att gå lite framåtlutad, tänka sig en linje som man sträcker ut i när man trycker ifrån.
Att jag när krampen i vänstersidan sätter in kan jag få det att släppa genom att gå med höga benuppdrag.
Om jag gjort några fel innan? Skulle tro det!! Bl.a. har jag gått med fötterna bakofram!! Fötterna på stavarna alltså!



Löt, som kliniken ligger i har en otroligt vacker natur att stava runt i. En kväll gick vi ner till vattnet!


Träning.
Träning utan redskap där man använder kroppen som tyngd vid styrketräning. Jag fick lära mej att töja och stretcha, jag fick lära mej rörelser för att öka rörligheten.

Ergonomi.
Hur man tänker på att hålla sin mittlinje och grunspänning i allt. Hur man kan ändra sin ställning på en stol utan att tappa sin mittlinje. Hur man lyfter osv.

Qigong.
Ett pass, det kunde ha varit mera bara för att jag tyckte att det var så roligt!! I höst ska jag börja på en kurs.

Boll.
Övningar med pilatesboll, och glöm för tusan inte grunspänningen!!

Min korridor

Massage.
Två kvällar fick vi massage av en sort jag inte provat tidigare. Akupressur. Efter första omgången blev jag sjuk, jag mådde illa och frös, det kändes som om jag var glödhet hela jag, som den värsta solfrossa. Nästa dag var jag trött som ett as eftersom jag inte kunnat sova och kroppen var dödligt öm. Men jag kunde röra mej!! Jag klarade saker jag inte kunnat innan!
Andra och sista gången var inte alls så farligt och hon hittade inte lika mycket att åtgärda.

Genom alla aktiviteter påminns vi om grundspänning och mittlinje. Hela tiden kommer sjukgymnasten till mej och talar om hur jag ska korrigera mej och påminner om jag glömmer något. Om en övning inte passar mej hittar hon en annan, om jag har frågor så svarar hon och vi kan diskutera. Varje dag börjar och slutar med att vi får tala om hur vi känner oss och hur vi tycker att det går.
Hela tiden är stämningen lättsam och det är nära till skratt samtidigt som man känner sig trygg och det finns empati och förståelse!
Om jag fått en låsning ser hon till att vi får en stund där hon hjälper mej att lösa den. De är kunniga, trygga och vänliga. Goda människor med nära till skratt!
De är tre stycken kvinnor och jag kände mej trygg med alla tre!
Jessica, Helena och Madelaine, ni är bara bäst!
Sköterskan som gjorde akupressurmassagen heter Karin och är nog den enda av sin sort! Tänk att något som gör så ont kan göra sådan nytta och göras av en så snäll människa ♥
Läkarna är trevliga och glada och är de inte på väg till operation tar de sig tid att prata med mej!
Tack till Mario Ruiz som fixade min rygg så att jag kan börja jobba på att ta mej tillbaka, tack Bo Nyström som var den som gav mej en diagnos, en diagnos som gav mej en möjlighet till ett liv igen.
Och maten!! Tack Christina och ni andra i köket!!
ALLA är glada och trevliga på Kliniken, även patienter är glada och positiva fast de dras med smärtor och rädsla.
Tack alla ni som var där samtidigt som jag och orkade vara så glada mitt i alltihopa!
Ja, jag fällde en tår vid avskedet, jag kanske aldrig mer får träffa dom!



Fyra dagar utan hårborste och en tår i ögat på grund av trötthet, hemlängtan och separationsångest!!
Fast jag lånade Maritas hårborste två gånger, tack för lånet Marita!!