En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

torsdag 5 maj 2011

Smittad av Tant Grön

Jag var inne hos Tant Grön och läste om hennes diagnoser för den här veckan och fnissade som vanligt åt det hon skriver. Men så fastnade garvet i strupen när jag såg en av hennes diagnoser.

    •Prosopagnosi (ansiktsblindhet)



Tänk om jag har det?! Folk hälsar alltid på mej, främmande människor ler och säger hej, hej när jag möter dem.
Jag har alltid trott att det var jag som hade ett sådant där utseende som gör att folk tror att de känner igen mej!
Tänk om det varit folk som jag egentligen borde kännt igen!!
 
Aaaarghhh, tänk om det är fler fel på mej!! Kanske är helknäpp fast folk är snälla mot mej och behandlar mej som vanligt folk för att jag inte ska bli ledsen??
Skulle inte läst hos dej ikväll, Tant Grön!! Nu fick jag en av dina diagnoser till!
  • Hypokondri
Ska bara kolla så att jag har färgseendet kvar! Piuuuh..

15 kommentarer:

  1. Hahahaha, tack för ett gott skratt genom detta inlägg : )

    SvaraRadera
  2. Folk brukar alltid säga "jag känner igen folk men jag är så dålig på att komma ihåg vad de heter". Jag brukar vara bra på att komma ihåg vad folk heter, men osäker på om det verkligen är dem jag möter!

    SvaraRadera
  3. Jag träffade ju den där förra kollegan (??) för en vecka sen i affären - jag vet fortfarande inte vem det är...

    SvaraRadera
  4. Diagnos eller inte - fortsätt le och hälsa på alla, bästa sättet att gardera sig, förr eller senare är det någon man känner ;)

    SvaraRadera
  5. Oj, det här kan ju sluta riktigt illa om du ska ta alla sjukdomar till dig. Men så länge du känner igen din egen blogg och hittar hit och kommer ihåg inloggningen får vi väl vara glada. :)

    SvaraRadera
  6. Utöver ett skojigt inlägg, blev jag mest imponerad av de olika färgerna du fått in.
    Hur?

    SvaraRadera
  7. Ja jag läste också det och undrade detsamma som du... Antar vi alla har en mindre släng av alla nämnda sjukdomar! ;)

    SvaraRadera
  8. Men Lippe du är ju nästan kändis vid det här laget, klart folk hejar på dig =)
    Nä inge mer sjukdomar....
    Ha en bra dag
    Kram
    Helena

    SvaraRadera
  9. Då lider jag också av det. Och namn kan jag inte heller komma ihåg.

    Följer dig nu via Bloglovin.

    Önskar dig en underbar helg!

    SvaraRadera
  10. Jamen vad heter det då när man känner igen alla ansikten men inte har den blekaste vad de heter, var man har träffat dem eller om man överhuvudtaget känner dem?? För det lider jag av i allra högsta grad! Till skillnad från min sambo som känner igen alla och kommer ihåg allt om dem...

    Ha nu en diagnosfri fredag!

    Kram!

    SvaraRadera
  11. Det kanske är så att dom andra är så knäppa som jag....hälsar på alla jag möter för att dom ska känna sig sedda. ( Ja kanske inte precis alla för det hade varit ett heltidsjobb i en storstad som Göteborg).....och nu har alla dessa jag hejat på läst bloggen o tror dom har en disgnos : ).
    Jag kanske ska skärpa mig...
    Men jag skrattade gott åt ditt inlägg.

    SvaraRadera
  12. Ähh, gör som jag, analysera inte utan le och heja glatt. Alltid glädjer det någon även om du egentligen inte har en aning om vem du nyss sa hej till eller pratade med ;)

    SvaraRadera
  13. Haha. Ber om ursäkt för min diagnoslista. Det viktiga är väl att du känner igen familj och vänner, det lyckas jag med i alla fall. Än så länge.

    SvaraRadera
  14. *garvar gott* men ser lite skakad ut själv också... Hm, det kanske jag också har, jag minns inte människors ansikten.. Namn är jag totalt omöjlig med också. Går just nu och funderar på vad en vän heter i efternamn. Jag har *bara* känt honom i 10 år och jag vet att jag borde komma ihåg det. Usch så hopplös man är ibland... ;)

    SvaraRadera