En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

lördag 2 april 2011

Jag har skickat ett öppet brev till Ulf och tidningarna (med tillägg av hans svar)

Jo då!! Låg väl här och härsknade till efter att ha snorat ur inne hos Caja, tack för det vännen!
Fick en massa kraft och vilja av allas era kramar och tillrop och satte ihop ett brev som jag gjort som ett öppet brev. Jag skickade alltså till Ulf Kristersson och Expressen och Aftonbladet, till att börja med ;)
Direkt när jag skickat det kommer jag på att det och det skulle jag ju ha skrivit oxå så det kan bli något mer brev senare kanske.

"Ett öppet brev är ett brev som inte bara skickas till mottagaren utan även till journalister för att dessa ska offentliggöra brevet i en tidning. Ett öppet brev kräver oftast ett offentligt svar.

Mest används öppet brev när en känd person eller en institution (myndighet, företag) gjort omstridda påståenden eller inte uppfyllt något enligt vad som utlovats."


Ha, detta står att läsa på Wikipedia om vad ett öppet brev är för något!
Jag tycker att det brev jag skulle vilja skriva till Ulf Kristersson uppfyller kraven efter hans nedlåtande och i vissa fall helt felaktiga uttalanden.
Det skrämmer mej att det som socialminister får sitta någon som uttalar sig som han gör om de som han ska bygga ett sjukförsäkringssystem för, så nedlåtande och arrogant, som om vi var hans motståndare. Jag skulle till Ulf Kristersson vilja skriva:

Herr Minister.

Jag är ett enskilt fall, ett av dom som du uttalar dig om gång på gång. Varje gång känns det som om Du petar på mej med en glödande pinne. Jag skulle av det kunna ha blivit utbränd, deprimerad och självmordsbenägen som så många andra utförsäkrade.

Men som tur är för mej och kanske otur för dej så blir jag inte det, i stället för att bryta ihop och och gå in i det svarta ser jag rött och blir heligt förbannad!


Med vilken rätt ska du ta ifrån mej mitt ägande?? Hur kan det komma sig att jag inte längre har rätt att äga mitt hus och min bil??
Jag i hela mitt liv ärligt jobbat ihop till hus och hem samt bil. Ett sparande hade jag också som naturligtvis har gått åt för länge sedan. Sparandet är slut, fonderna sålda och snart kan du köpa mitt hus och min bil till bra pris vid snabb affär.


Dina arroganta uttalande som är väldigt nedlåtande mot oss drabbade får mej att starkt tvivla på din lämplighet att utforma ett system som är tryggt för medborgarna. Antar att du sitter och tror att det här aldrig skulle kunna hända dej?? Så blåögd har nog de flesta av mina olyckssystrar och bröder också varit. Jag har varit som du (eller inte riktigt som tur är), jag har arbetat och varit frisk och kännt mig odödlig.
Om jag varit som du kan du bli som jag!
Jag vill få ner dej från dina höga hästar så att du förstår att vi är inte olika sorters människor du och jag.


När du uttalar dig om oss enskilda fall så låter det som om du tycker att det är självförvållat att vi får gå på socialbidrag. Därför vill jag att du läser det här som är en så sammanfattad och kort beskrivning av ärendet som jag kan ge, och sedan vill jag att du förklarar var jag gjorde fel. Var jag gjorde så fel att jag nu förverkat rätten till ersättning och ska bestraffas med att inte få ha något ägande.


- 1989 drabbas jag av ryggskadagenom kortare sjukskrivning och rehabilitering kommer jag upp på banan igen


- 91 och 93 graviditeter som förvärrar läget igen


- jobbar heltid fram till 2001 med tätare och tätare sjukskrivningar, går ner till 75 %


- 2004 tar jag tjänstledigt för att prova egen verksamhet eftersom de täta sjukskrivningarna är jobbiga


- 2005 inser jag att jag kan inte klara att driva eget och går tillbaka till anställning vilket inte funkar och jag säger upp mej


- 2006 godkänns min sjukersättning med retroaktivt från nov 2005


- 2006 utreds jag på egen begäran av försäkringsmedicinskt centrum. Bedöms som oduglig till arbete.


- 2008 ingår jag i Pilaprojektet och bedöms ännu en gång som ej arbetsför och svårrehabiliterad


- 2010 nov blir jag utförsäkrad och går arbetslivsintrodukton och blir efter den bedömd som ej arbetsför


- 2011 mars söker jag sjukpenning. Gör det du, sa handläggaren på FK, men några pengar får du inte för du är nollad!!!


Jag har under hela tiden långsamt bara blivit sämre och sämre, jag har gått till läkare som skriver ut kassvis med värktabletter och ger mig rådet att acceptera att mitt yrkesverksamma liv är över och samtidigt tycker att jag ska äta psykofarmaka. Jag vägrar!!


Jag tänker inte här gå igenom allt vad jag gjort för att jobba mig upp på banan igen, men om du, Ulf, är intresserad så berättar jag gärna om allt jag gått igenom, alla behandlingar och operationer, alla biverkningar och komplikationer, all smärta och rädsla, alla kronor det kostat!


I maj förra året var jag på undersökning på en privat klinik i Strängnäs på undersökning, där fick jag diagnos och hopp om inte ett smärtfritt liv så iaf ett fungerande!
Ryggkirurgen i Linköping vill inte utföra operationen och inte skriva remiss eftersom, som hans sekreterare sa:
"Tänk om han skickade dig dit och du blev bra? Tänk hur det skulle kännas för Dr. X då! Det skulle ju betyda att han haft fel!"
Jag har provat alla vägar, jag har kämpat med alla som skulle kunna ha hjälpt mej. Jag har träffat alla möjliga sorters människor på vägen, även sådana som velat men inte kunnat hjälpa. Men ingen hjälper mej till den operation som skulle kunna hjälpa mig.


Handläggaren på FK vet att jag kämpar för en op på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs och därför är inte alla möjligheter till rehabilitering uttömda och jag får ingen ersättning.


Enda utvägen skulle vara att sälja mitt hus men det är ju det jag kämpar för!! Har jag inte rätt till sjukvård heller längre?


Min syster belånar sitt hus med 140.000:- så att vi kan köpa operationen och den 10 mars blev jag opererad så nu har jag till sommaren på mej att läka, träna och rehabilitera mej samt skaffa jobb. Annars har jag ingen möjlighet att få socialbidrag längre.


Så de "fel" som jag själv kan se att jag gjort är att jag medan jag fortfarande tänkte och röstade som en moderat sa upp mej från en fast anställning och skulle klara mej själv genom att driva ett företag samt att jag var ärlig och lät handläggaren veta att jag gjort en undersökning som visade på att det fanns en sak kvar som kunde hjälpa mej. Att jag inte hade några pengar till att bekosta operationen hade i sammanhanget ingen betydelse.


Det enda fel jag kan se att jag gjort är att jag tänkt, röstat och agerat som en moderat!
Men man är ju inte dummare än att man kan ändra på sig!


Skickar detta brev till inte bara dej Ulf utan även till tidningarna. Jag hoppas att du svarar för även om det i början bara handlade om enskilda fall är vi nu så många så du måste hitta ett annat begrepp för att beskriva oss. Vi har nämligen blivit så stor grupp nu att vi vuxit ur begreppet "enskilda fall".

MVH X X

Så fick jag då det efterlängtade svaret, blev jag nöjd? Näe, men inte förvånad. Fast egentligen vill jag ju inte brevväxla med honom utan intentionen var väl att störa lite ;)

Ulf Kristerssons svar:


"Jag känner till problematiken med att personer kan hamna mellan stolarna när olika myndigheter eller landsting gör olika bedömningar om samma sak. Det är inte bra. Det är svårt att utforma regler som helt löser denna problematik men vi måste naturligtvis ha den ambitionen. God kommunikation mellan myndigheter och hälso- och sjukvården är viktigt. I del fall det finns ett beslut, till exempel från Försäkringskassan, som man inte känner sig nöjd med går det att få det omprövat".

Är inte du heller nöjd?
 Klicka här och skriv på för Påskuppropet mot utförsäkringar!!!

24 kommentarer:

  1. Detta brevet var grymt bra! Önskar man hade förmågan att hjälpa... Vinner jag miljoner så delar jag med dig! Tyvärr är det väl en önskedröm...men man vet ju aldrig :)

    SvaraRadera
  2. Herre jisses vad bra, Go girl GO!!! Tårarna rinner här..får jag komma och snora lite hos dig??? Ditt brev berör hjärta och själ....sen snorar jag för att jag gör min älskade harmoniman illa när han ser hur jag mår ikväll och han frågar om han kan göra något och jag svarar...kill me...då är jag inte snäll, förstår att han ser bekymrad ut....

    Jag önskar att ditt brev kommer att synas på alla löpsedlar i landet, du är en stark kvinna Lippe! Själv är jag av den svagare sorten som ser svart istället för rött tyvärr.

    Världens största kram vännen/c

    SvaraRadera
  3. Wow... Du är en helt fantastisk kvinna! Styrka, kärlek och lycka till!

    Varm kram!

    SvaraRadera
  4. Värt en applåd!!!! Ser verkligen också fram emot att läsa detta på HELST alla löpsedlar!
    Och ett bra svar hade ju inte skadat från den där som snackar om sina "enskilda fall"....jo, tjena.

    Kramar!!

    SvaraRadera
  5. Det är helt sjukt hur dom bestämmer allt, jag tror att allt fler blivit sjuka pga hur dom behandlar en människa som behöver hjälp. Om några år kommer säkert en rapport om att fler begick självmord pga av allt detta, funderade själv i dom banorna när jag trodde att nu blir jag bostadslös mm.. men som tur var fick jag en andra chans och får hjälp från socialen nu tills alla mina terapi tider varit, sen är det ju bara att hoppas att man inte blir utkastad för snabbt för då blir det väl fel igen :(
    Det hemska är att man är helt beroende av soc och sänker dom normen vilket kan hända då blir det ännu värre.
    Sen sånt som nya glasögon kläder tandvård mm.. får man ingen hjälp med för det är inräknat i normen, dvs har gått upp 17 kg på 2 år och har fått rota fram kläder från källaren för nya finns ingen möjlighet alls att få råd med.. Vet hur du har det kram och hoppas på en bättring på politikerna

    SvaraRadera
  6. Gud vad bra du är!!! Fantastiskt brev, bra gjort, inte ge upp, bra att du blir förbannad istället!

    SvaraRadera
  7. Fullt stöd! Relevant länk nedan.

    när lammen tystnar

    Brutal konfrontation!

    Medelklassen till rakning...

    trist domedag

    SvaraRadera
  8. ALL styrka och kärlek till Dig!

    SvaraRadera
  9. Hej Lippe, ta bort det första jag skrev som anonym...det strulade till sig med datorn och jag trodde att det försvann i etern...därav två snarlika...

    sov gott vännen, jag ska göra ett nytt försök nu. kram

    SvaraRadera
  10. Bra skrivet Lippe, verklig! Väntar med "spänning" på vad du ska få för svar!
    Jag vet ju vilka "undebara" svar jag fått genom åren när jag drivit min Frus fall!
    Senast drev jag rätten för min Fru att vara "ensamåkare" vid Färdtjänstresor, den drog helt plötsligt in efter 8 år av "besparingsskäl", nu kan hon inte åka Färdsjänst alls, blir hon samplanerad tar det för lång tid och hon måste ta extra smärtstillande Morfin och blir trött, allt trevligt som tänkt göras blir då helt bortkastat!
    Fick igenom resor med bår, men dessa måste planeras så långt i förväg att det havererar pga av det istället!
    Fast nu skiter vi i "oss", nu är jag på din fina och välskrivna blogg!
    Klockan är nu halv fyra på natten och jag skrev nyss hos Caja om dig bl a!
    Kopiera nedan:
    "Klockan är nu tre på natten och jag har just kommit hem ifrån ett extra kvälls/nattpass i medmänsklighetens tjänst! Glad att jag orkar jobba 60 timmars veckor ibland och på så vis klara mig och familjen ekonomiskt eftersom min Fru varit sjukpensinär i snart 17 år pga av en förlossningsskada! Sjukförsäkringssystem av idag är katastrof, självklart var det bättre för 17 år sedan, generösare och medmänskligare!
    Fast något riktigt humant synsätt på de personer som blir sjuka har vi aldrig haft!
    Var ju själv sjukskriven i 2 år efter sviterna av fästingburen borrelia, så jag vet, detta hände isamband med att de nya systememen började gälla........indirekt förlorade jag mitt jobb!
    Vilken tur att det finns banker som jag kunde låna av för att få min försörjning ungefär
    100 000:- blev det i banklån för att klara sitt uppehälle!
    Okej, det går att vältra sig i elände och sorg över det som skett....men vad gör vi åt det för att få en medmänskiligare och humanare framtid för dem som blir sjuka eller på annat sätt faller utanför ramarna? Det krävs en bred folklig opinion, men de som behöver kämpa med näbbar och klor orkar inte, knäckta kanske av fysiska besvär som genom "systemfel" sakta även omvandlas och omfattas av psykiska besvär!
    Även den "breda massan" av medborgare som har det gott och friskt ställt kanske borde ta sig en funderare........kanske kostar ett "sundare och varmare" samhälle lite grann i form av höjd skatt........vips så var solidariteten borta....jag hjälper gärna till, bara det inte kostar något...ingen säger det rent ut, men verkligheten ser så ut! Fråga mig som drivit olika frågor för socialrättvisa vid sjukdom i minst 10 år nu!
    Lång kommentar det här och inte är jag riktigt klar i huvudet heller så jag måste sluta nu!
    Vi skulle behöva lite "cyberröj"...men vi kommer igen jag, Pockethexan, Lippe och du Caja..men man måste kanske hålla varandra i handen...inte bara i ord utan även i handling!
    Ska nu kopiera Lippes inlägg och lägga in det på
    www.jernsaxen.blogspot.com
    Ha det bara Bäst!"
    PS: Det blev kanske lite långt och rörigt det här....andemeningen i det hela är!
    "JAG HÅLLER MED OCH DU HAR MITT STÖD"....vad ska vi spränga först? Hmmm...obs...skämtflagga, det var dumt, men man blir så förbannad...Jag kallas ju inte för inte för Ulv Röde!
    En sak till...Fin Syster du har...hon måste var med och dricka Hof i sommar, för på något vis så ska vi göra det!
    Jag tror vi skulle må bra av det, ja inte bara av Hof, vi ska gråta, skratta och ha sönder något också....Vikingar gör sådant och du är härmed dubbad till en VikingaHuldra av 1:graden...Hm..nu blev det ännu rörigare..kanske..men du får läsa om i värsta fall! (ler)
    Ha det Bäst! Stor Kraft kram ifrån den Oumberlige eller om det nu var den Omöjlige.....
    Kopierar ditt förra inlägg och slänger in på Jernsaxen...jag frågar inte om det är okej..vi Vikingar tar det vi tycker är viktigt!
    Stor NattKram ifrån Oumberlige Peter!

    SvaraRadera
  11. Hej igen!
    Gjorde nyss en kommentar i ditt förra inlägg och nu har jag i min egen blogg lagt in en bild på dig (hoppas jag fick lov till det, jag lånade så klart den du har vid din presentation av dig) och gjort en kommentar i höger list. Hoppas att det är OK. Det är just vad du råkat ut för som gör att jag tycker att vårt land blivit ett osäkert land att leva i. Vi blir ju inte friskare av att bli utsatta för något som väl kan liknas vid psykisk tortyr.....Agnetakram

    SvaraRadera
  12. Genom Agnetas blogg hittar jag hit till dig och läser detta. Måtte ditt brev publiceras väl synligt i tidningar. Du har skrivit mycket bra och jag blir så ledsen och förbannad när jag läser....hur kan man hantera människor på detta sätt i vårt land. När ska regering vakna upp och inse hur folk har det...vi måste börja att protestera vilt, inte bara sitta i varsin "stuga" och tycka ...Facebook är ett bra sätt att få igång en proteströrelse här i landet...tillsammans blir vi starka.
    Kram

    SvaraRadera
  13. Jag igen. Ser, efter jag skrivit min kommentar här ovan, att "Påskupproret" finns på Facebook. Bra! Ska skriva om detta i min blogg och uppmana!
    Kram igen.

    SvaraRadera
  14. Kanonbra skrivet! Hoppas att du får svar nu.

    SvaraRadera
  15. Så, nu har jag lagt ut i min blogg! Sigge gläder många :-)))
    Kram

    SvaraRadera
  16. Bra skrivet..man blir bara så förbannad hur sjuka blir betraktade idag. Hoppas nu på svar och reaktion. Håller hårt på dig!
    Kram
    Helena

    SvaraRadera
  17. Go girl!!!! Jag är stolt över att du är min bloggvän!!!

    Kramar!!!

    SvaraRadera
  18. Hoppas att du skickar iväg till berörd minister och även till tidningarna, jag har precis tipsat "min" tidning och lagt en länk hit!

    En hel rullebör med kramar/c

    SvaraRadera
  19. Så bra skrivet!!! Jag hoppas att detta tas upp nu och att man verkligen gör något åt detta som drabbar flera och inte enskilda!
    krma

    SvaraRadera
  20. Oh så bra skrivet! Jag häpnar över Ryggklinikens sekreterares uttalande, det ska väl inte gå prestige i sjukdomar!?
    Den nya utförsäkringslagen är ett bevis på total brist på empati, jag blev själv utförsäkrad i första svängen i feb förra året. Handläggaren på FK ringde mig och sade "Det råder inget tvivel om att du är sjuk, men nu när det inte är livslångt så..." och "Nu när du ska börja arbetsträna så skulle du ju givetvis ha allt stöd som du kan få, men...."
    "Tack för det!" sa jag, och blev (som du också verkar ha blivit) arg, som tur var.
    Sedan har jag haft nöjet att bli av med alla mina fonder och sparande när jag fick nöjet att umgås med socialen.
    Du har så rätt i att det inte är "enskilda fall" längre, vi är många och jag tänker på dem som inte orkar bli arga utan går under i stället. Det finns många exempel på det, tyvärr.

    SvaraRadera