En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

fredag 5 november 2010

Nikotin - testostoron - Timotei och abstinens - framtidsplaner

Slutade röka i juni men höll mej inte helt nikotinfri. Det finns ju tuggummi och smygrökta ciggaretter!


I flera månader rökte jag en om dagen, kunde vara utan två eller tre dagar och då tycka att jag "sparat ihop" från de dagar jag inte tog någon, så då kunde jag ta två eller tre på samma dag, speciellt om det var en lördag!?!
En rökares hjärna är helt klart påverkad och inrökt!

Nu har jag varit helt rök- och nikotinfri sedan 20 oktober och det går ganska bra, kan bli riktigt, riktigt röksugen ibland och det kommer som en oro i kroppen.

I början blev jag väldigt irriterad och fick lite nästan som ångest, jag mådde riktigt dåligt.
Sedan kom jag på att alla de här tipsen man får för att distrahera sitt abstinens, typ dricka vatten, gå ut och gå, ta ett sockerfritt tuggummi osv funkar inte för mej.

Det som har funkat för mej är att verkligen känna in abstinensen, känna hur den drar och sliter och sedan gå till mottatttack och när den sedan går över känna sig i kontroll och segerviss. Till nästa attack!!
Jag är ju inte ständigt röksugen utan det kommer i omgångar, typ 5 minuter i taget och kanske nu bara 5-6 gånger om dagen, i början var de fler så jag ser ju hur det går framåt.

Men det är nu det är så lätt att ramlat dit igen, nu vet jag att jag kan vara utan och då kan det ju inte vara så farligt att ta en eller två, eller.........

Det sitter en rackare och viskar i mitt öra hela tiden och han har en bundsförvant inne i huvudet som vet att han kan strypa all blodtillförsel till förståndet med bara ett knapptryck!
Det är därför det är en så ojämn kamp som är så lätt att förlora, de är flera och i den här kampen är det bara jag på min sida, alldeles ensam.......

Men att börja nu igen skulle ju vara att svika sig själv ända in i benmärgen därför måste jag lova honom på axeln, som har sin mun tätt till mitt öra, att om han och hans kompisar bland hjärnans receptorer, håller sig lugna, så kanske de kan få sitt igen när operationen är gjord och alltihopa ihopläkt och jag blivit stark, om lite mer än ett år alltså, då kan de få igen.....

Men jag lurar dom, men det känns att både dom och jag känner ett lugn med den tanken.
En rökares hjärna är så rökt!!

Dessutom vill jag ju börja mitt nya liv efter operationen och det vill jag ju göra som den kvinna jag hoppas att jag är. Nu har det visat sig att kvinnor får högre testostoronhalt när de röker och får manligare drag, det vill jag inte ha!!!!



Jag ska ju graciöst dansa i en böljande vacker klänning, över en äng med mitt friska, blanka hår svävande bakom mej. Som i en Timotejreklam.....


Sedan gör det ju inget om det kommer en häst..........och en karl!

6 kommentarer:

  1. Jag håller tummarna för dig, och ger en stöttande "hand" om du behöver det!!! Slutrökt för mig sen 7 mån tillbaka!

    Trevlig helg/caja

    SvaraRadera
  2. Flåt.....1 år och 7 månader skulle det vara....

    SvaraRadera
  3. Tack :) allt stöd mottages tacksamt och nu känns det rätt så ok, men visst skulle det sitta fint med ett bloss ibland. men det kommer inte attt hända!!
    Nu är det op och läkning som gäller.

    SvaraRadera
  4. ...i umeå får man inte göra operationen om man röker... Kan vara lite extra pepp kanske.../anna

    SvaraRadera
  5. Får man inte i Strängnäs heller!! Läkningen blir visst väldigt påverkad av rökning. Tyckte att en cigg ibland inte kunde spela så stor roll men nu röker jag inget. Man vill ju läka och bli bra :)

    SvaraRadera
  6. Önskar dig en trevlig och förhoppningsvis rökfri helg! Håll ut, bättre tider kommer!
    Kram/caja

    SvaraRadera