En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

måndag 26 augusti 2013

Joorååå......

Lasern, massagen, bröllopet och så en massa envis träning och jag var på gång igen. 
2 kilometer på morgonen med stavarna, 5 kilometer på cykeln och så nästan 2 kilometer på kvällen med stavarna igen. Däremellan tränade jag stabilitet, lagade mat, tvättade, körde bil och började närma mig något som liknade liv och tanken om att kunna jobba i höst igen verkade inte helt obefogad.
Men så fick jag för mig att böja mig över handfatet när jag skulle tvätta ansiktet och ryggraset var ett faktum. Så skört är det alltså?

Nu är det fjorton dagar sedan och efter en massa vila, pina, piller och en laseromgång så känns det nu som om jag vilken dag som helst kommer att kunna köra bilen igen. Och laga lite mat. Jag tog mig till tvättstugan i går för första gången och det är en av mina milstolpar.
I morgon ska jag ringa till min nya SG och höra om hon vill hjälpa mig, för något av det jag gör är åt helvete fel. 
För det kan inte vara det här som är mitt bästa möjliga. Att jag aldrig får mera än fyra bra veckor och sedan rasa igen.
Jag har ju kört ungefär på samma sätt i alla år och det funkar inte så ge mig något nytt!
Laser på lördag för den tror jag fortfarande på. Andra gånger när ryggen rasat så brukar det ta så mycket längre innan jag överhuvudtaget tar mig längre än toan så jag ger mig inte, det ska gå!!

(sedan ska jag göra det där som jag dragit mig för: gå till läkaren för en ordentlig utredning)

Och så en bild för att pigga upp ett annars eländigt inlägg! 
Bilden la min ex-svägerska upp på FB och den är ju så söööööt!


13 kommentarer:

  1. Cool bild :) Håller tummarna att du får hjälp!

    SvaraRadera
  2. Men fan att det ska vara så skört säger jag med. Och svär lite extra. För om vi kan åka till månen och tillbaka borde vi kunna fixa trasiga ryggar! Basta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skönt att få hjälp med svärandet för det osar svavel här nu ;) Tror raketforskning och ryggar är olika "intressant" :p
      Tack ♥

      Radera
  3. Men så trist med ryggen! Hoppas verkligen att det blir bättre! Skön bild :)

    SvaraRadera
  4. Annika Green Forsberg27 augusti 2013 09:14

    Beundrar att du bara orkar va så rar o gullig trots dina helvetesplågor!Kram påre!/Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Annika! Mycket är tack vare att jag har så himla bra folk runt mig! Kramar tillbaka!

      Radera
  5. Jag håller tummarna för att det ska bli bättre och att det någonstans finns en ny behandling som fungerar. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack vännen. Ja, jag måste krya på nu för det kan ju vara så att det planeras rackartyg någonstans och då vill ju jag vara med ;)

      Radera
  6. Hoppas det går vägen och att du ska kunna må lika bra som sötnosen på bilden!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det är min plan att bli så där jätteglad :)

      Radera
  7. Usch vad tiden går fort....har ännu inte haft semester, Lilla Frun var dåligt lång in i sommaren, men nu är hon "frisk" igen, ett av de längre skoven, tre månader denna gång, men som vanligt så reste sig hon på 9.
    Ha det fortsatt fint!
    Kram ifrån Oumberlige Peter!

    SvaraRadera