En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

tisdag 26 mars 2013

Jag skulle bli helt galen!

En mamma kollar sin dotters dator och hittar det här:


En vän på FB delade det här i morse och det var alltså vad en av hennes vänner hittade på sin dotters skärm. Mamman har öppen profil så jag gick in och kollade och såg vad hon skrivit.
Från det att hon hittade det till att hon skrev att hon var på väg till polisen nu på morgonen.
Jag ska hitta dem, skrev hon när hon var som argast och jag känner att precis så skulle jag känna och tänka i första skedet.
Jag ska hitta dem - med ett basebollsträ. Sedan lugnar man sig och kontaktar myndigheter och gör det rätta. Hon skriver också att hon kommer inte att lägga ut namnen på mobbarna, hon har besinnat sig.
Men jag förstår föräldrar som åker till skolgården och trycker upp ungar mot en vägg och mellan sammanbitna tänder talar om att en gång till så...
Men man kan ju inte göra så, men den där känslan, att reptilhjärnan bara säger: - Eliminera hotet!!!

(jag fick faktiskt lust en liten stund att åka och hjälpa till...som en reptil.)

18 kommentarer:

  1. Det här är så himla fruktansvärt! Det är så enkelt att skriva en massa saker och många förstår inte ens vilken skada de ställer till med! Som förälder i det läget är jag helt övertygad om att både reptilhjärna och ryggmärg slår till - allt på en gång. För att inte prata om maktlösheten...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, maktlösheten blir ju ännu större när mobbarna kan gömma sig bakom ett tangentbord

      Radera
  2. Anette Forssander26 mars 2013 11:50

    Vid ett tillfälle erkänner jag att då jag bor så himla nära skolan hann jag inte besinna mig innan jag var där. Men jag fick snällt ta ansvar efteråt och be om ursäkt och förklara mig. Inget jag är stolt över, men som sagt - eliminera hotet...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser det framför mig! Och någonstans i min reptilhjärna applåderar jag! Det är kanske det de behöver? En stor fet smäll, sa reptilhjärnan innan den kröp tillbaka...

      Radera
  3. Usch vad hemskt, det är inte klokt!
    Jag känner en kvinna som konfronterade ett barn med att ta tag i tröjhalsen, vrida till och tala om för denne att du rör tamejfan inte min son en gång till. Så får man ju inte göra, men budskapet gick fram och hennes son fick vara ifred sen..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om mobbarna visste att det kunde komma en reptilförälder och vrida om tröjan på dem skulle de då tänka sig för? Jag hade tankar om att hyra in torpeder från ett mc-gäng när min son var illa ute. Jag blängde på ungarna i fråga och kunde stå väldigt nära dem men jag gjorde aldrig något. Det måste ju ha gett dem signaler om att det var ok att fortsätta? När sonen kom hem och sa att han klått upp ett par av dem tyckte jag att det var helt i sin ordning!

      Radera
  4. Fy fan vad vidrigt!
    Förstår precis vad du menar. Basebollträ och rep! Första tanken.
    Hoppas av hela mitt hjärta att det ordnar sig för tjejen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi skulle kunna åka till den där skolan...

      Radera
  5. Mitt hjärta blöder för tjejen i fråga. Hade det varit min dotter vet jag inte om jag hade kunnat behärska mig.

    SvaraRadera
  6. Man förstår inte hur dom tänker. Måste vara nåt fel. Kanske dom är avundsjuka på henne om hon har en mamma som bryr sig, kanske inte finns någon som stöttar dom??
    Tråkigt är det.

    SvaraRadera
  7. Amen, vad fasen är det med de kidsen?? Är de för hårt vaggade, eller?? Skulle min son uttrycka sig så, hade jag låst in honom tills han hade utvecklat vett och fason! Det är därför jag har satt villkoret att vi ska vara vänner på Facebook och jag ska ha hans lösen. Jag SKA ha koll på ALLT.

    SvaraRadera
  8. Man blir så förbannad! Ungjävlar! Vad har de för föräldrar???? Mobbats har det ju alltid, men det finns ju gränser! Nu menar jag inte att nån mobbning är okej...

    SvaraRadera
  9. Det känns som att det sker mycket mer i skymundan nu än när vi var små (och redan då kunde det vara svårt att upptäcka). Jag håller med om att reptilhjärnan slår till och samtidigt är man rädd att "den rätta vägen" inte kommer att räcka till

    SvaraRadera
  10. Vi verkar rörande överens!

    SvaraRadera
  11. Det är så fruktansvärt så man tror knappt det är sant. Det kan inte få fortsätta så här!

    SvaraRadera
  12. Säg till när ni drar till den skolan. Jag tror inte vi skulle behöva slåss. Bara att visa att vi vet vilka det är och punktmarkera dem ett par dagar får dem nog på andra tankar. Tror att ett gäng arga tjejtanter kan avskräcka dem flesta! Jag är helt klart på!

    SvaraRadera
  13. Jag blir så förbannad, så här ska det inte få vara. Vart tog sunt förnuft vägen och var kommer känslan ifrån att det är 'ok' att vräka ur sig saker bara för att man sitter bakom en skärm? Det är ju tyvärr inte bara barn och ungdomar, även en del vuxna har en sådan attityd. Försvinner förmågan till empati när man tror att man kan vräka ur sig vad som helst och varför gör den det och hur är man när man kan skriva sådana saker?

    SvaraRadera