Hur man kan vilja bli ihågkommen.

Läser hos Mångmamma att hon följer samma blogg som jag, 
I kroppen min heter bloggen och handlar om Kristian. 
Han fyller snart tjugonio år och ska dö. 
Mångmamma länkar till en artikel i Aftonbladet där han blir intervjuad både i text och med en video. Han pratar om skräcken att han inte vill bli ihågkommen som han kommer att bli när cancern tar bit för bit av honom utan som han var när han var frisk.
Jag vet att han är med i ett band och därför spelar jag hans musik ikväll, så att jag tänker på honom som den trummis han är - där i bandet.

Känns så grymt, i den åldern ska man känna sig odödlig och planera framtiden. Kristian skriver underbart och rakt på, han formulerar det svåra naket och ärligt men samtidigt vackert.
På med en video till...

Det finns en liten chans till överlevnad och jag hoppas att den finns där för honom!

Bilden hämtad från en fanblogg.