En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

lördag 5 maj 2012

Ska det till att barn dör innan folk vaknar?

Medias makt och folks inlevelseförmåga. 
Vi har i dagarna kunnat läsa om Jimmy Fredriksson och hans fru Linda som miste sin dotter i cancer. 
Hemskt, det värsta man kan tänka sig skulle kunna hända. 
Inte nog med att de drabbades av tung och svår sorg utan när pressen blev för stor och Jimmy sjukskrev sig för att sedan börja jobba igen på halvtid var FK där och utförsäkrade honom.


Han skrev ett brev på FB och reaktionerna blev som sig bör många och högljudda. Av inlägget på hans FB-sida har i skrivande stund gjorts 79 625 delningar.
Det har gjorts reportage i tidningar och intervju i radio.
Det är bra att det uppmärksammas.
Det har nu utförsäkrats 61 265 människor och enligt prognos kommer ytterligare 16 000 människor att utförsäkras fram till december 2014.
Bakom varje siffra finns en människa som förutom sin psykiska och fysiska status även ska dras med stora ekonomiska problem och bekymmer.
Aftonbladet har tagit upp tre fall till där föräldrar mist sitt barn, berättelser som berör ända in i hjärtat på folk! 
Men om man nu har gjort närmare 80.000 delningar på FB, gjort en massa intervjuer och repotage och visat på en sådan stor bestörtning, varför nu? Varför ser man inte orsaken? 
En nedmonterad sjukförsäkring. 
Det finns över 60 000 personer utförsäkrade som lider dagligen och visst är det hemskt att barn dör, det borde inte hända, men ännu värre kanske det är att det är då, och först då, som det reageras i stugorna. 
Därför att det ligger så nära ens egna värsta mardrömmar att förlora ett barn? 
Att egen sjukdom och skada känns som om 
"det händer bara andra, inte mig"? 
Grattis i så fall, det trodde jag också...
Jag vet och förstår det hemska, hemska som drabbat dessa familjer. Men sjukdom och utförsäkring drabbar alla som inte kan hålla tidsgränserna för sina sjukdomar och jag önskar att det inte behövdes sådana här hemska historier för att folk ska tycka att: 
NU ÄR DET NOG!!

8 kommentarer:

  1. Någon har beskrivit det med så bra ord...kommer inte ihåg hur det var....kanske det var du?

    Att tänka på Sveriges befolkning som en familj, man överger inte en familjemedlem...även om den inte tillfrisknar. Man hjälper och bryr sig om även de som inte kan bidra till sin egen försörjning. Man ger den tid som behövs för att folk ska kunna komma tillbaka/må bra.

    Tack Lippe, för att du orkar kämpa för alla som faktiskt är för sjuka för att orka själva....

    ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

    SvaraRadera
  2. Ja, förjävligt är vad det är!

    Men även om det är trist att folk inte reagerar förrän någon beskriver sitt eget öde på facebook så är det bra att det i alla fall blir liv i luckan då. Jag tror det påverkar utvecklingen.

    SvaraRadera
  3. Du har HELT rätt! Tänkte samma sak när jag läste/hörde. Bara för att man går ut i media så svarar FK att... "det det ska vi titta vidare på". FY FAN! Man blir spyfärdig. Alla människoöden som innefattar sjukdom, död och sorg är tragiskt och smärtsamt. Å extra tragiskt när det drabbar dem ekonomiskt. Mår man skit blir det inte det minsta bättre av att behöva bekymra sig över mat på bordet.

    SvaraRadera
  4. Det är bra att det rörs och förs, men alla borde få samma uppmärksamhet. Kvällskram!

    SvaraRadera
  5. Instämmer med alla här, det är tråkigt att det ska vara så och fel också!!! Man blir så besviken, igen och igen och igen...

    SvaraRadera
  6. Läste brevet på Facebook. Det finns inga ord. myndigheterna verkar ha blivit känslokalla, hådra och t.o.m. elaka! Jag lider med familjen och alla andra som drabbas. Det gör ont i hjärtat.

    SvaraRadera
  7. Jag har inte mer att tillägga än att du säger precis vad jag tycker.

    SvaraRadera
  8. Jag läste och delade på FB och tycker det är helt förjävligt vilken kallt samhälle vi har.

    SvaraRadera