Ni vet den där oroliga känslan av att det var något mera....
- Men vad var det då? frågar hon.
Det var inte särskilt snällt frågat!!
Nu kan jag inte sluta fundera! Går och limmar dit sulorna på stövlarna så får jag se om det släpper lite med oron.
Det kan ju ha varit det jag skulle göra....
Eller köpa kaffe, det har jag glömt de senaste två gångerna jag varit i staden!!
Den känslan känner man ju igen! Vad fin och grön du blivit! :) Pöss!
SvaraRaderaDet är ju inte så illa ändå att bara glömma att köpa kaffe, du skulle ju kunna ha glömt att åka till staden!
SvaraRaderaHänder mig för jämnan..tur man har nära till affären. Men man är nog snart känd som glömskast i byn..
SvaraRadera... eller du kunde ha glömt att åka hem
SvaraRaderaSå retfullt det där!
SvaraRaderaHög igenkänningsfaktor!
SvaraRaderaHaha, ja det är en störig känsla!
SvaraRaderaMan kan ju bli tokig när man försöker komma på vad man ha rglömt
SvaraRaderaHoppas du kommit på det nu.
SvaraRaderaJag brukar tänka att jag ska tre grejer, sen går jag i affären och funderar vad det var för tre grejer jag skulle ha, typiskt men det brukar lossna.
Trodde först att jag kommit fel när du bytt färg. Fast å andra sidan behöver jag ju inte nu längre vara osäker på om jag är hemma hos dig eller hos mig ;) På tal om att glömma menar jag...
SvaraRaderaNu har jag hunnit ikapp lite hos dig efter min ofrivilliga bloggfrånvaro.
SvaraRaderaFörst och främst har du som vanligt rätt i hur urbota dumt sjukskrivna behandlas.
Sen har du ett oförskämt snyggt kök!
Sist men inte minst - tack för att du ramlar förbi hos mig mellan varven med glada tillrop.
Kram