En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

onsdag 11 maj 2011

Som en påse blandat

Jag vet att det ska komma bakslag men jag trodde/hoppades att det bara drabbade andra!
Det gör ont på många sätt idag, det bränner, värker och molar, hugger och drar. I benen, i höfterna, i ryggraden, i ländryggen.
Men jag ger mig inte! Morgonpromenaden ska göras även om det känns som om man är i en påse blandat med ont!!
Fick något gott råd från någon inom vården någonstans någongång att när man promenerar med smärta ska man lägga fokusen på annat än smärtan. T.ex. känna hur det doftar där man går....
Jo tjena, försök att dra in några dofter i det här pollenkaoset när man har allergi!! Full koncentration på att få luft överhuvudtaget!! Men jag kom runt idag också!!


De har pratat om att det kan bli åska och regn här idag, ser nästan fram mot det! Regnet i alla fall!!

10 kommentarer:

  1. Här har vi haft regn, så det kommer nog snart till dig.
    Allergier dras vi med iallafall. Är det inte det ena är det det andra.

    Duktiga du som promenerar varje dag!
    Kram Elle

    SvaraRadera
  2. Är det bra att gå hela rundan då om du har sånt bakslag? Usch för allergi. Jag slipper det, men inte husbandet.

    SvaraRadera
  3. Du kanske ska ta en kortare tur? Vi har också massa pollen hos oss och massa allergi... Hoppas också lite på regnet, kanske under natten?

    SvaraRadera
  4. Ta det lugnt fina Lippe... låt dig själv få ta det lite lugnare (ja vet... tålamod krävs men finns ej)... Jag kortar promenixerna vid bakslag, har även hänt att jag hoppat över dom och vilat och märkt att det faktiskt gått över fortare då...
    KRAM

    SvaraRadera
  5. Är det inte det ena så är det det andra...
    Bra kämpat..har själv utökat min runda med ca 50 m idag. Sakta men säkert.....
    Kram
    Helena

    SvaraRadera
  6. Kramar om försiktig och uppmanar dig till att vara väldigt rädd om dig.....

    puss

    SvaraRadera
  7. Ibland måste man ta ett steg bakåt för att kunna gå framåt igen senare. Tänk på det goa Lippe och var rädd om dej.

    Och mata katten. Han är ju så hungrig att han tappar kontrollen. ;)

    SvaraRadera
  8. du läste nog tyv inte tillräckligt långt...svår läsning...man tappar nästan andan. på långfredagen hade han varit borta i en vecka, det var den stackars lille pojken som drunknade i en trädgårdsdam. kram/c

    SvaraRadera
  9. Har de sagt att det är ok att fortsätta även om du har ont? Hoppas att det släpper snart. Kram

    SvaraRadera
  10. Stor kram till dig som kämpar på!!!

    SvaraRadera