En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

torsdag 7 april 2011

Fyra veckor idag

I dag är det alltså fyra veckor sedan jag stelopererade ryggen. En månad sedan.
Hur går det då?
SAKTA!!!
Fast det går framåt men nu börjar jag tycka att det är väldigt dags att smärtan börjar ge med sig på allvar, jag längtar efter att kunna vara något så när smärtfri i rörelse men det gör bängont att gå.
Men ok, jag kan sitta 20 minuter och jag kan stå ungefär lika länge. Jag kan ligga på rygg med utsträckta ben, det kunde jag inte innan op, inte så länge men en stund.
Jag kan även ligga en liten, liten stund på magen!
Jag har ont nästan hela tiden men med tabletter och liggandes i fosterställnng kan jag bli helt smärtfri.
Och vet ni vad jag kan? Hosta!!! Jag kan hosta utan att behöva åka ambulans efteråt!!
Japp, jag har hittat en ny sysselsättning: nöjeshostning som jag ibland kallar för okynneshosta. Kan inte bestämma vad som låter bäst!
Nysa har jag inte vågat och eftersom hassel nu har dragit igång är min pollenallergi aktiverad. När killet i näsan kommer gnuggar jag näsan i panik och ger en extra dos nässpray!

Vad som gör mej fundersam är att det gör djävligt ont där jag tänker mej att skruvarna sitter och så gör det ont ut i höfterna. I bland får jag hugg och som dragningar i ländryggen och allt det här har kommit sista dagarna.
Är det för att jag är uppe mer och mer?
Är det typ träningsvärk eller något som har och göra med att muskler och ligament ska lära sig en ny position?
Är jag uppe för mycket? Tränar jag för lite? Vad gör jag för fel?
Eller ska det vara så här?? Hmmmmm.........
I morgon ska jag fylla i pappren och skicka in och då kan man kryssa i att man vill ha kontakt.
Jag vet en tjej som är opererad på samma nivå, på samma diagnos av samma kirurg tre veckor innan mej, hon fick svaret att hon skulle ha ont efter en så stor operation och att om hon inte kunde ligga på rygg så fick hon väl ligga på sidan! Han är lite häftig och rolig våran kirurg "Super-Mario"!

Men under tiden så släpar jag nog ut kroppen på de korta promenader jag kan ta och ibland  stannar jag och bara lyssnar och njuter av att det är en härlig tid!

14 kommentarer:

  1. Åh duktiga, tappra du!!! Hejja hejja! Vilka framsteg du gör trots att det går sakta. massor av pussar å kramar till dig/caja

    SvaraRadera
  2. Godmorgon!

    När jag sitter här och tittar på din bakgrund så ser jag..... det är ju en ryggrad tillsammans med blommorna!!! SKA DET VARA SÅ???

    rätt kul i alla fall, (och jag ber om ursäkt om det är meningen i och jag kommer på det först nu, men bättre sent än aldrig)

    kramar

    SvaraRadera
  3. Det låter ju bra i mina öron! Man ska ha ont, så är det ju, helt normalt fick jag också höra. Jag fick bakslag hela tiden de första månaderna. När jag tränade för mycket, ansträngde mig för mycket osv. Men om man bara är stilla blir man heller aldrig bra, man måste träna.

    SvaraRadera
  4. Heja Lippe friskt humör. Det är det som susen gör!
    Men du Lippe, min läkare sa till mig att efter en månad skulle man ha som värst ont igen och göra en liten loop tillbaka.

    Visst blir man en överanalyserande typ som bara, vad var det där, vad innebär det? vad kommer det göra för mig? Varför ? VAD INNEBÄR DET HÄR NYA jag känner?

    Men tänk så här Lippe, doktorn har skurit upp din hy,skurtit upp ditt underhudsfett, dina muskler, nerver för att tillsist ta bort delar av dina diskar och borrat hål i skelettet, skruvat dit skruvar, gått tillbaka upp och sytt igen eftersom. Det är inte så konstigt om det gör ont då.

    Men visst blir man fundersam.
    Och tänk vilken vinst det kommer innebära.

    Kan inte du blogga om ditt träningsprogram. Exakt hur det ser ut? Jag är nyfiken.

    kram /Ellinor

    SvaraRadera
  5. Tjenar din tappra fighter!

    Hoppas att du snart får träffa kirurgen "Super Mario" så han kan räta ut dina frågetecken!

    Kram!

    SvaraRadera
  6. Man ska inte jämföra sig med andra, vi är alla olika och våra kroppar reagerar olika. En kompis till mig stelopererade sin rygg för ca 6 veckor sedan och har inte haft någon smärta alls. Jag märke hur olika man är när jag opererade magen, vi var fyra inne för samma sak och vi alla reagerade olika efterråt. Du gör ett toppen jobb och tränar din rygg.

    SvaraRadera
  7. Får man fylla i en blankett om man vill bli kontaktad? Det är ju bra iofs, men är inte det självklart efter en såpass stor operation? Nu är jag på hugget som du märker.....Kämpa på, du är duktig som gör det!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  8. Sv: Jag har faktiskt ingen aning om vart i ryggen opererat sig, hon sa bara att det var en steloperation och något med ischiasnerven. :) Gun hade ju också väldigt ont efter sin så det är ju väldigt olika, det viktigaste är ju att man gör sitt bästa och tränar efter sin förmåga!

    SvaraRadera
  9. Visst är man olika och reagerar olika. Precis som vården är olika och där kommer min fråga: har du kontakt med sjukgymnast? Har du fått ett program och besöker de? Tänkte på att man kan få gå på träning hos de, badträning som jag bl.a. Man måste dock kontakta de själv. Hur har du gjort?
    Vad fint du bor med naturen inpå! Kram
    sv: nej, bilden är inte upp och ner :)

    SvaraRadera
  10. Lita på dina egna krafter, men ibland är det skönt att få bekräftelse på det man gör.

    Massa kärlek till dig.....

    SvaraRadera
  11. Jag ser fram emot att se ditt program för sjukgymnastik.
    Jag längtar till i slutet av April när jag ska till sjukgymnasten på Ortopeden. Spännande ska det bli.

    Får du komma till ryggspecialister med?

    SvaraRadera
  12. Ellinor Och Snäckskalsdalen:
    Jag blev flera gånger tillsagd av både läkare och sjukgymnast att om det var något så var det bara att ringa och det är inget jag drar mej för. Jag ska efter tre månader upp på en rehabiliteringsvecka på kliniken där de bearbetar både kropp och själ och man har möjlighet att prata med sin kirurg även utöver de inplanerade tillfällena. Den här veckan genomförs i grupp med patienter med om inte samma så iaf liknande sjukhistoria.
    Pappren som jag ska fylla i är för statistik till ryggregistret och deras egen utvärdering. Där finns möjlighet att även fylla i om man vill ha kontakt med någon på kliniken men jag kan alltså när som helst ringa.
    Jag har inte kontakt med någon SG här hemma ännu därför att innan jag varit på rehabveckan är det hemmaträning som gäller men klinikens sjukgymnast står till mitt förfogande via telefon.
    Jag har genom Strängnäskliniken fått uppleva hur sjukvård kan vara när den är som allra, allra bäst!! Jag är mycket imponerad och kände mig hela tiden trygg hos dom!

    SvaraRadera
  13. Lippe!
    Vilken grej. Jag vill oxå komma på en vecka rehab. Jösses så skönt. Min vårdcentral har någon "lär känna din nya kropp grej till hösten som de vill att jag ska gå på. Vilket jag självklart ska göra. Det handlar om kroppskännedom bland annat.

    Jag hoppas att ortopedens sjukgymnaster tar tag i mig nu och tar hand om mig så att jag verkligen kan bli så bra som möjligt.

    Jag vet att det finns gårdar i landstingsregi som handlar om att "lär känna din nya kropp". Jag hoppas det fungerar.

    SvaraRadera
  14. Tappert.
    Underbart att se dig ta för dig av våren, trots all smärta.
    Kram

    SvaraRadera