En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

torsdag 21 april 2011

6 veckor efter op och en massa missa!!

Fatta att det redan gått sex veckor!!
Jag tycker faktiskt att det känns som om den är lyckad, jag törs hoppas nu!
Jag äter bara Panodil nu och jag klarar mej på det. Jag får naturligtvis ont och blir liggande men jag kan vara uppe lite över en timme och hasa runt.
När jag gör min träning däremot så får jag gå direkt till vila efteråt. Det som jag har svårast med är fortfarande att gå. Gå upp för trappor är skittungt men det kan ju bero på att jag faktiskt är tung!! På ett år har jag gått upp fem kilo och det är inte bra med lagad rygg så det måste bort och jag har kommit igång med minskningen men det går sakta. Det också!!

Jag får fortfarande ont i operationsområdet och jag känner nu igen när det säger ifrån så då lyder jag, för så som jag svullnade upp för en vecka sedan vill jag inte göra igen, det kan inte vara bra för läkningen.
Men jag känner verkligen ansvar för mitt eget tillfrisknande nu, det är träning, träning som gäller och det hänger på mej!!
I det ansvaret ingår också att inse sina begränsningar och inte göra sådant som kan skada, typ gå på fest! Två stycken fester som jag bara hade velat gå på har jag missat!
Jag har även insett att om man inte klarar mycket mer än en timma på benen här hemma så klarar man inte att åka till grannstaden och hålla tal på Påskuppropet och det satt långt inne innan jag till sist bestämde mig. Jag ville vara med, jag ville göra min röst hörd men jag stannar hemma, läker och tänker på de som gör det i mitt ställe!!
Det är mycket jag missar nu men jag får ta igen det sedan och gissa om jag ska!!
Håller på och försöker få landstinget att stå för kostnaden av min rehabiliteringsvecka i Strängnäs så nu ska min kirurg där skicka en remissbegäran till min lokale ortopedöverläkare så får vi se! Det har tagit många samtal innan vi kom fram till vem som ska skriva vad till vem! Men nu är det bara att vänta ett tag då! Håll tummarna att jag får den!

10 kommentarer:

  1. Självklart att jag håller tummarna! Bra att du låter kroppen bestämma! Påskkram!

    SvaraRadera
  2. Håller tummar och tår. Vad bra att du känner dina begränsningar, och inte pressar dej för mycket. Fester blir det fler av som du kan gå på i framtiden när du har läkt ordentligt.

    Klart du har kommit igång med viktminskningen, du har ju magsjuka. ;) Men det kanske finns andra bättre metoder att ta till?

    SvaraRadera
  3. Låter som många bra beslut på en gång :)
    Ha en bra påskhelg!!
    Kram, Marina

    SvaraRadera
  4. Du är ju en verkligen en riktig fighter, så jag tror att du fixar nästan vad som helst! Men det är klart att jag håller tummarna vännen!

    Ha en go Påskhelg!

    SvaraRadera
  5. Håller självklart tummarna för dig!!!


    Glad Påsk!!!
    kram

    SvaraRadera
  6. Oj är det redan 6 veckor som gått.
    Ja det går verkligen framåt för dig och jag hoppas det kommer att gå framåt snabbt och säkert. Ska hålla tummarna för dig så landstinget betalar din vecka, för det borde de ju göra om de inser sitt ansvar.
    Ha nu en skön påsk.

    SvaraRadera
  7. Självklart, håller tummarna! Görbra att du lyssnar på din kropp, det ska man göra, (har jag lärt mig efter mycket om och men, men jag brukar säga att förr hörde jag så dåligt. Nu hör jag bättre. ;)

    SvaraRadera
  8. Håller hårt både tummar och tår!!! Vad skönt att din operation verkar lyckad, du förtjänar det efter allt du gått igenom! Som sagt: håller väldigt hårt! Och du: du har redan gjort mycket så om du inte kan delta så är det inget att tänka på för ingen glömmer din insats i tidningen! Kramar.

    SvaraRadera
  9. Det är nog allt bättre att du inte "förstör" något i ryggen nu utan väntar tills du kan anfalla t.ex landstinget med full kraft. De behöver några riktigt "besvärliga" att tampas med för de flesta vågar/orkar inte väsnas.
    Kram!

    SvaraRadera