Att jag inte kan hålla fingrarna i styr!!

Jag förstår inte vad som gör att jag gör som jag gör!!!

Någon självförstörelsegen???
Ah, nu var det ju inte så vackert innan och det var ju det som startade det hela. Står vid spegeln i badrummet och borstar håret. Rullar topparna mellan fingrarna och känner hur torra och slitna de är, hmmmmm....
Lite kan man ju klippa själv, eller? Hittar en av ungarnas gamla hobbysaxar med gröna plasthandtag och vips har jag ett verktyg till dådet!

Börjar försiktigt och tar bara lite här och där - där det behövs bäst. Nja, om man  ändå ska jobba med det kanske man ska ta tag i det på ett mer välplanerat vis?
Börjar om och tar en "tofs" i taget, klippt tofs fästs för säkerhet upp med spänne och clips så att inte något blir klippt två gånger (som om det skulle göra någon skillnad)

Efter ett tag har jag ingen sikt och allt går på känn, satsar på den naturliga looken.
Efter ännu ett tag orkar inte ryggen och kroppen stå så längre och jag ger upp.
Samlar ihop allt oklippt hår till EN tofs och klipper det på ett klipp. SÅ!! Klart!

Nu följer bedömningen av det hela, jag borstar  och grejar men nä, det blev inte tjockt, blankt och fylligt den här gången heller!!!!? Kanske behövs en färgning???
Har jag berättat om den gången jag färgade håret tre gånger på ett dygn?? Hur det blev då? Orange och som tuggummi!!
En annan gång när jag bara skulle toppa håret slutade det med samma frisyr som Gustav Wasa!

Gusav Wasa

Men skam den som ger sig!! Någon gång kommer jag att lyckas!

Sedan kan man ju undra hur jag tänkte när jag köpte en tröja med tryck i en tant-grå-grön-brun nyans! Jätteful färg och jag tycker inte om fåniga t-shirts med djur på, men det är ju en tvättbjörn och jag trodde inte att det skulle se tantigt ut på MEJ! Hahahaha!

Har jag en modeblogg nu???

Välkommen Moster Malla, hoppas du ska trivas här :)

Kilar omedelbart över till dej och kollar...