Älskade gubbe

Tack allihopa för kramarna ♥


Läget är oförändrat och han känner inte igen oss men det var en liten blödning så vi hoppas att det ska gå tillbaka. Nu ligger han på sjukhuset och personalen verkar faktiskt både kunnig och gullig. Tyvärr så har han haft tre stroke innan så det här var den fjärde.
Innan har haft proppar men nu fick han en blödning.
Det här har alltid varit pappas skräck eftersom vi på hans sida i släkten har demenssjukdomar.
 
Pappa och jag har pratat om att det vore för jävligt om han inte skulle hålla sig frisk eller levande tills jag blev opererad och bra. Att han så gärna ville se att att blev bra innan han "snodde runt hörnet".  Jag vet inte vart jag ska vända mej för att klaga på att det blev så här eller vart jag ska vända mej för att be om att han ska läka och bli bra, kan man göra någon deal med en övre eller undre makt? Jag skulle göra vad som helst!
 
Det känns så hopplöst när det inte finns något annat att göra än att vänta och se hur det går, den här overksamheten gräver stora hål i psyket och jag vill fortfarande bita skallen av någon men det finns ingen att lägga skulden på.
 
Men jag hoppas att han kommer tillbaka, att jag blir bra efter operationen och att han hinner se hur jag frisknar till och skaffar jobb och ett liv!

Önskar mej en sommar till !!