En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

tisdag 23 april 2013

Stackars unge

När ryggen kajkar ihop får min arbetslöse son rycka in. 
Eftersom vi nu lever i dessa moderna tider så behöver jag inte ta mig ur soffan eller sängen när jag vill ha hjälp och inte heller behöver jag ligga och ropa eller ringa i en klocka som man gjorde på medeltiden.
Jag bara skickar ett SMS med information om vad jag vill.

Mina senaste meddelanden till sonen när han sitter på sin kammare:
Mmmmm....stekt ägg! Guuuu va gött! ;)
Sonen kommer ut och undrar vad jag vill.
- Är du hungrig, frågar jag listigt.
- Näe, svarar han, hur så...
- Jag är.....
Han går ut och steker två ägg åt mamman.

Kisse gråter!!!
Sonen öppnar till sitt rum och Svarte Katt kan gå in och umgås lite med honom.

Mjauuuuuoooow!!!!
Sonen öppnar sin dörr.
- Vad?
- Katten vill in, mumlar jag från mitt sovrum och sonen öppnar ytterdörren och släpper in katten.

Potatis
Sill
Kaffe
Bregott
Kött
Lippebröd
Flingor
TP
Inköpslista sms:ad till honom. Han var ju ändå i staden liksom...

Brrrrrrrrr.........
När jag får skitont så fryser jag som en hund och sonen hämtar värmemadrassen och kopplar in åt mig.

Men ibland...
Kan du hjälpa mig att få in lite kaffe till mig?
Sonen messar tillbaka:
Inte just nu tyvärr!

Är glad att han faktiskt säger ifrån ibland.
Som han sa en gång:
- Jag älskar dig men ibland kan du vara förbannat irriterande!!

17 kommentarer:

  1. Härligt att du har en sån fantastisk unge hemma hos dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han och hans bror är till stort stöd och glädje!

      Radera
  2. Fina barn du har.:) Jag också, jag får också hjälp när jag ber om det.
    Men vad jobbigt du har det! Nu får väl den där ryggen skärpa till sig..:(

    SvaraRadera
  3. Vilken fantastisk son du har!

    SvaraRadera
  4. Var rädd om den sonen!! Tur att du har barn och katter till sällskap och hjälp.
    Kram Mona

    SvaraRadera
  5. Haha, oj vad jag känner igen mig! Funkar likadant här! Tur man har dom där underbara ungarna <3
    Kram

    SvaraRadera
  6. Om man vänder på det, när han var sjuk vem servade honom då? Bra för din del att han är arbetslös nu! Är du inte uppe alls? Pratade med grannen, hans kirurg hade sagt att han skulle försöka va i rörelse så mycket som möjligt, för musklerna runt om´s skull...Det var den under de två opererade, som pajat på honom nu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så fort jag bara kan, och oftast lite innan, är jag uppe och rör mig! Jag tränar ett pass fm och ett em. Ingen stor träning men så mycket jag förmår. Ungen är 21 år och borde vara ute och leva livet ist för att vara vårdgivare åt mig! Att jag tog hand om honom ingick ju i avtalet med att bli förälder. Klart att jag är tacksam och förstår vad du menar men han kunde lika gärna inte ha varit så juste som han är! Eller dom är ska det stå.

      Radera
  7. Är så ledsen för din skull att det blivit så jäkla illa nu....
    Men glad för din skull att du har så fina "pågar"..
    Bra att dom "säger till" ibland. Jag har ju samma dilemma här hemma emellanåt, och man känner sej verkligen usel som måste be om enklaste sak ibland.
    Måtte det bara vända snart, vännen.
    Kramis...
    Jison

    SvaraRadera
  8. Tror att vi skadade får ungar som blir på ett speciellt sätt. Det skulle fasen stå med i deras CV!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stå i CV:t...kanonbra ide'! ;) VI föräldrar, om några, vet ju vad dom små grynen går för!

      Radera
  9. Vilken tur i oturen du har, att ungarna ställer upp och hjälper dig.
    Den sista meningen är absolut bäst! Är det inte det vi mammor är till för...att älska och vara superjobbiga?

    SvaraRadera
  10. Men vilken underbar son du har! Fastän han inte kokar kaffe till sin mor...

    SvaraRadera
  11. Nu behöver han inte ställa ölen på översta hyllan för att få ha den ifred...räcker med att ha den i köket!? ;)

    SvaraRadera
  12. Vilken Härlig son du har! :) Det där med sms, Tack för tipset! Kanske bättre att smsa istället för att ropa när man har två våningar. Ska adoptera det.
    Kram på dig fina du!

    SvaraRadera
  13. Usch vad besvärligt du har det Lippe :( Jag hoppas verkligen att ryggen slutar vara sådär bråkig med dej snarast!
    Ja, man är tacksam varje dag att man har sina nära och kära. Utan dem vore det inte mycket värt. Jag och min man pratade just om hur det blir direkt efter min operation och om han skulle komma och hälsa på redan samma dag. Jag svarade att det nog blir som vanligt att jag knappt hinner vakna ur narkosen så måste jag ringa honom och sen brukar han komma som ett skott bara för att vara. Familjen är verkligen viktig <3
    Kram till dej <3

    SvaraRadera