En blogg om att leva med SRS, Segmentell RörelseSmärta. Om vägen tillbaka till livet efter en steloperation på Ryggkirurgiska Kliniken i Strängnäs den 10 mars 2011.

måndag 14 november 2011

Arbetsförmågeutredning

Tog mig in och tog mig hem, en timma tidigare, för att vila så att jag orkade träna. Gick bättre idag!!
Fick dessutom massage av bästa SG som sa att det kanske var bättre att bara träna två gånger i veckan nu när det här pågår för hon kände att jag överansträngt mig och hade knutar och skräp i ryggen.
Om man överanstränger sig och sedan ligger plat fall och upprepar nästa sak nästa dag igen så bäddar man för inflammationer.
Bästa är att (naturligtvis) anstränga sig så att man inte blir överansträngd, vila och sedan vara i rörelse för att främja blodgenomströmning och cirkulation för då kan man undvika inflammationer.
Så nu ska jag prata med dem på Iris Hadar om det här imorgon och se hur de tycker att jag ska lägga upp det.
Men tre dagar i veckan ska jag nu stavpromenera och cykla och två dagar styrketräna, tvärtom mot förut alltaå.
Ok, då provar vi det då!

18 kommentarer:

  1. Jag är så imponerad av att du orkar! :-) Styrkekramar till dig vännen

    SvaraRadera
  2. Det är bäst att ta det försiktigt när man börjar träna så man inte får värre ont. Men det är skönt med träning tycker jag man känner sig så skön efteråt. Och lite duktig också!! ;-))
    Kram

    SvaraRadera
  3. Tränat har jag gjort i ett halvår nu. Det är arbetsförmågeutredningen som är ny. Fast jag ser ju den som en träning också ;)

    SvaraRadera
  4. Jag ska ansöka om ledsagning hos mina kollegor så att det kommer hit nåt minst tre dagar i veckan och tvingar ut mig

    SvaraRadera
  5. Vilken tjej du är, jag slutar aldrig förundras över dig.
    Kram

    SvaraRadera
  6. För lite och för mycket, skämmer allt sägs det ju... Lagom är bäst!

    SvaraRadera
  7. Hoppas du får ordning på det där nu. :)

    SvaraRadera
  8. Tur du har en bra SG som kommer med goda råd. Hoppas ni hittar en bra balans i det hela och slipper elände.
    Lycka till med kämpandet!
    Kram!!

    SvaraRadera
  9. Läst ifatt, och nickar igenkännande. Har själv en oförmåga att inse mina begränsningar. Vill ju så mycket, vill hinna så mycket, vill göra så mycket. Straffar sig A.L.L.T.I.D med stort behov av vila o piller. Lova att vara rädd om dig nu när du äntligen är på rätt väg. Din vilja är enorm men orken kanske inte ännu på samma nivå <3

    SvaraRadera
  10. Jag önskar jag orkade ta mig ut på nån promenad i veckan jag. :S

    SvaraRadera
  11. Simma lugnt!
    Kram ifrån Oumberlige Peter!

    SvaraRadera
  12. Du har disciplin och är målmedveten, jag blir så imponerad! Och hoppas att det går bra med det nya upplägget.
    Agneta kram

    SvaraRadera
  13. Men du, det är ju inte klokt vad du har kommit framåt! Och lycka till:)
    Sedan att man blir helt antisocial är nog ganska naturligt, det tar på både fysik och psyke att testas. Man behöver vilan för att orka.

    SvaraRadera
  14. Skönt att det känns lite bättre igen, tänk vad viktigt det kan vara med rätt stöd som kan peppa, och bromsa när man tar i för hårt. Det har jag saknat känner jag. Men nu har det gått två är för mig, och jag är på gång, och jobbar en hel del trots allt.

    SvaraRadera
  15. Väldig lycka att du har den där sjukgymnasten som kan berätta hur det hela hänger ihop.
    Hoppas du blir pigg igen snabbt!
    Kram!

    SvaraRadera